Josefins resa

I lördags kom jag fram till det som kommer att vara mitt hem de kommande 5 månaderna. Nangui, en stad lite utanför Foshan. Lägenheten som jag bor i är ganska basic jämfört med svenska mått, men helt okej. Det enda konstiga är nog duschen.  Först måste du slå på gastuben, låt den stå på ca 1 min, tills du känner tydlig gaslukt, sedan kan du slå på vattnet. Denna procedur måste endast du gå igen ifall du vill ha varmtvatten.

Jag och en Brittisk tjej som kallas för Pippa, bor på samma skola tillsammans med en amerikansk tjej som redan har varit här en tremin. Vi ska följa med henne i två dagar och observera hennes lektioner de kommande två dagarna. Vi börjar på riktigt på onsdag.

Det är ca 16 grader här, vilket förhoppningsvis kommer stiga. För det är sjukt kallt i lägenheten! Detta hus är gjort för varma klimat. I skrivande stund ligger jag nerbäddad i sängen under dubbla täcken, iklädd tights, strumpor, t-shirt, fleece tröja och mössa. Ni där hemma kanske klagar över -20 C, men ni kan trösta er med att ni i alla fall har Värme inomhus.

Alla är väldigt vänliga och försöker prata mer oss när vi går på stan. Första dagen gick vi ut och åt middag tillsammans med en kinesisk lärare. Helt plötsligt sätter sig en man mittemot och börjar filma mig när jag äter med pinnar. Han tyckte jag var jätte duktig.





Josefin

Tiden i Beijing har varit fantastisk! Jag har nog nämnt det tidigare i denna blogg, men resandet har en mörk baksida: att man måste säja hej då. Efter att ha spenderat 4 veckor tillsammans 83 glada och förväntansfulla studenten, är det inte konstigt att man fäster sig vid människor. Jag är dock otroligt tacksam att jag har blivit placerad i samma stad som 9 grymma människor.

 

Teaching practice gick över förväntan, jag känner mig mer förberedd på att vara lärare nu. Under vår sista kväll i Beijing som en grupp hade vi avskedsmiddag och de hade även hyrt en bar inne i stan. Jag passade även på att ta en tripp till IKEA innan det var dags att sätta sig på planet ner till södra Kina.

Nedan är lite bilder från tiden i Beijing:



Jag och min rumskompis gör dockor till en teater



Jag och Sofia i en cyckeltaxi


Tillsammans med en av mina elever under teaching Practice


Sofia och jag med våra certificat


My roomies


Milk tea blev snabbt vår favorit.

Fick igår reda på att jag Inte behöver gå till marknaden för att skaffa mig en fake Canada Goose jacka för 200 kr. På lördag troligtvis kommer jag nämligen att flyga till södra Kina! Jag är placerad i Guangdong provinsen i en stad som heter Foshan. I dagsläget är det knappt 15 grader, men inom en månad kommer temperaturen sträcka sig mot 20, och sedan stiga uppåt 30 i vår. Totalt är vi 9 stycken från programmet som är placerade i samma stad. 2 britter, 4 svenskar, 1 dansk, 1 tysk och 1 skotte. Jag kommer att vara lärare för Primary school, vilket är elever mellan 6-12 år. I’m so excited!

Har utan några större misslyckanden lyckats klara utav mina två första dagar på praktiken. Elevernas skriv, hör och läsförmåga är utmärkt, men när det kommer till talet tar det stopp. Mitt mål inför morgondagens lektion är att få eleverna att prata. Finns risk för att min planerade lektion till imorgon kommer att misslyckas totalt. Men får ta den risken!



Josefin

Tre tuffa veckor i skolbänken är nu avslutade, sista tiden har vi lärarpraktik. Imorgon kl 8,15 ska jag stå framför en klass på 22 elever som är mellan 13-14 år (de kan även vara mellan 14-15, för när ett barn föds i Kina fyller de 1 år.) och undervisa i engelska. Ordet nervös räcker inte riktigt till just nu. Rädd kanske passar bättre? Nej, skräckslagen är den enda passande benämningen. Det är väll bara att MAN UP! Vi fick tipset utav en lärare idag att vi skulle ta oss ett glas vin ikväll, så att vi kunde sova bättre. Undrar om man kan spara det glaset till imorgon innan lektionen istället?

Imorgon kommer vi även att få reda på vart i Kina vi hamnar och med vem/vilka. Jag har mentalt ställt in mig på att jag kommer hamna i någon lite by i Mongoliet. För allt annat kan ju bara bli bättre. På fredag är det departure day.

I fredags var vi ute på utflykt hela dagen. Började med Summer Palace, himmelska fridens torg, lite shopping på en marknad (istället för shopping tog vi en trettiominuters massage för 30 kr) och sist en Acrobat show, följt utav en utekväll.

Till min inte allt för stora glädje har även vi fått snö här i Beijing. Jag hoppas att det står söder på mitt papper imorgon!

 

Josefin    

Träng dig

I matkön: Det är en helt vanlig lunch i canteen. Du går fram till kassan för att beställa mat. Helt plötsligt, från igenstans, är du omringad av kineser som knuffas och puttas. Ensam, förvirrad och hungrig, står du till slut, på något konstigt sätt, längst bak i kön. ”Vad hände?!” Är din enda tanke.

På tunnelbanan: ”Låt folk gå av först, innan ni går på”. Hur många gånger fick man inte höra det från skolfröken? På tunnelbanan i Beijing kör de mer: Ingen-panik-alla-på-en-gång tekniken.

Svenskar älskar att köa. Och den som inte håller sig till det otroligt viktiga och välorganiserade kösystemet, kan dra åt…  ja, ni vet. Det funkar inte riktigt så i Kina. Men efter lite eftertanke, kom jag fram till att om man är över 1,3 miljarder invånare, kanske man måste vara lite egoistisk för att komma någonstans. Oavsett om det gäller i karriären, eller bara att komma med tunnelbanan.



Josefin

Hej världen! Ledsen för min usla uppdatering, men de senaste dagarna har jag suttit fastkedjad vid mitt skrivbord och pluggat. Vi har haft jätte mycket att göra i skolan, och veckan som kommer ser inte bättre ut..

Under våra två lediga dagar förra veckan besökte vi bl.a. the forbidden city, himmelska fridens torg och Kina muren. Muren var verkligen värd ett besök! Vi var inte ensama, utan delade upplevelsen med massor utav ungdomar och barn som var på skolutflykt, som alla ville ta kort med oss. Såklart ställde man upp med ett fånigt leende och Peace tecknet. Kineserna har för övrigt ett ordspråk som lyder: "you are not a man before you have visit the great wall." Så alla macho män där ute, hemskt ledsen.

I onsdags firade vi det kinesiska nyåret. Otroligt lyckligt lottad som fick vara i Beijing under denna kväll. Vi firade ordentligt! Ca 80 elever, staff, plus lärare firade tillsammans på ett KTV (karaoke) ställe med egen bar och scen. Vid tolvslaget stod vi ute på bargatan och beskådade alla fyrverkerier. Kineserna gillar smällare. Aldrig varit med om något likande! Säkerheten är dock inte deras första prioritet. Vår lärare Robert berättade att förra året så brändes ett 95 % färdigbyggt femstjärnigt hotell ned utav en nyårsraket. Hoppsan!

Ska snart gå till canteen och hämta lite utsökt kina mat, NOT! Jag vill inte verka otacksam eller kräsen. Men maten som vi får från skolan är näst intill oätlig. Så idag, när vi var ute på stan åt jag, håll i er nu.. Mc Donald’s! 


  




Jag tycker att det är glest med kommentarer från er läsare. Facebook är blockat här i Kina, så jag har aboslut ingen aning om vad du åt till lunch, vad ni gjorde i helgen eller om den senaste biofilmen var värd 110 kr. Det som för er verkar vara trams och oviktigt, betyder mycket för mig.


Josefin