Josefins resa

Tiden som Engelsklärare i Kina är över. Nu sitter jag och väntar på att vi ska gå och äta en sista middag tillsammans. Senare ikväll tar vi nattåget till Nanning för att ordna visum, på tisdag åker vi till Vietnam.

Det har varit en fantastik tid här i Foshan, men jag är nu redo för nya äventyr. Är väldigt excited över att få åka till Vietnam!

Tänkte visa er några bilder från min sista morgon med Kindergarten.








Paul tror att jag pratar flytande kinesiska, och tittar bara på mig konstigt när jag säger: "bu ming bai" (jag förstår inte)



Nursery kidsen.





Det enda jag har hört denna lilla pojke säga är: "good bye teacher!" Annars säger han aldrig någonting, vill aldrig vara med och leka, men han har alltid ett litet finurligt leende på läpparna, precis som att han har gjort något busigt.



Josefin

Sista helgen i Foshan började med ett traditionellt Midsommarfirande. Sill, potatis, köttbullar, kaviar, wästgöta kloster ost serverades (tack Ingvar för IKEA!). Efteråt blev det traditionella midsommarlekar. Kort och gott, en mycket lyckad kväll.

 


Lördag var ingen vanlig dag, för det var Sharas födelsedag! Dagen började med skridskoåkning. Vad annars ska man göra när det är 35 grader varmt ute? Vinglade mig fram, var trots allt 10 år sedan jag stod på ett par skridskor.

När solen slutat stekt som mest, hyrde vi motordrivna små båtar och åkte runt på den konstgjorda sjön som ligger precis vid vår skola. Det blev middagsdags och vi åt en fantastisk middag (med massor av chili, yummy!) och kvällen avslutades sedan med Mc Donald’s glass och kortspel.





Födelsedagsbarnet Shara till vänster och Pippa till höger.




Josefin

Eftersom frigoliten inte fungerade på ett önskvärt sätt, kom vaktmästern igen och fixade mitt råtthål. Denna gång med kartong. Ännu ett fantastiskt material till denna åtgärd.

Dagen efter hade de ännu inte gnagt sig igenom, men jag var ganska mån om att bli av med den lilla vännen som sprang över mitt golv en sen kväll. Kina är ett väldigt smutsigt land, och man kan ju tro att en ”normal” råttfälla inte ska vara några problem att hitta.

 

Min råttfällsjakt slutade med att jag kom hem med detta:



Kartongen höll i 48 timmar. Tredje gången gillt så lagade de faktiskt mitt råtthål ordentligt. Då flyttade mössen in till grannen istället.






Josefin

För några dagar sedan upptäckte jag att jag hade fått oinbjudna gäster i mitt rum: Möss! Vaktmästaren kom och fixade hålet i väggen, med frigolit. Ett fantastiskt material för denna åtgärd. 24 timmar senare hade mössen gnagt sig igenom igen.

Kl två inatt vakande jag utav att mössen lekte rövare i mitt rum. Under sängen skrek och bråkade de. Till höger och till vänster utav min säng, i mitt badrum. Överallt! Till slut blev jag tvungen att sova med alla lampor tända i mitt rum, för att de skulle sluta behandla mitt rum som ett nöjesfällt.

Nu i eftermiddag ska vaktmästaren komma igen. Undrar vad hans plan är denna gång, mer frigolit?







Josefin

Kroppen ömade med allt rätt efter att ha vandrat hela helgen. Vi bestämde oss därför för att bocka av en sak på vår "to do list", nämligen massage!



Massagen togs emot med blandad förtjusning. Den började med en tvätt utav mina fötter i 20 min.110 minuter senare och 95 kr fattigare steg vi ut som nya människor.



Här ligger vi nerbäddade efter vår massage.




Josefin

I fredags kväll tog vi nattåget mot Hengyang. (Notering till mig själv: ”Om du vill kunna sova på tåget, boka inte ”hard seat” nästa gång”.) Sex timmar, varav fem sömnlösa, kom vi fram till vår destination kl 04,15. Lika trötta och förvirrade, som man blir efter at ha suttit på ett tåg hela natten och plötsligt blir avsläng, ställde vi oss i den långa, långa kön för att köpa biljetter hem kommande dag. Jag försökte, med mina mandarinkunskaper, förklara för kvinnan vilka biljetter vi ville ha. När jag inte förstod försökte hon med: ”jag- lutar- mig- framåt- och- pratar- högre metoden”. Det fungerade inte.

Efter lite frukost, insåg vi att vi hade fått fel datum på biljetterna. Efter en timmes köande igen, och samma kvinna i biljettluckan, löste det sig till slut. Efter att ha spenderat ca 3 timmar på tågstationen, letade vi till slut på bussen till Nan yue.

Vi hittade ett boende hemma hos en familj som bodde halvägs upp på berget. En dag som började med lite motgångar, visade sig sluta lyckligt. En dags vandring avslutades med en fantastisk middag med utsikt över bergen. (Tyvärr blev en utav oss matförgiftad, så det kanske inte var jätte fantastiskt i alla fall.)

Tidigt nästa morgon vandrade vi upp på bergets topp för att se soluppgången. Vi var dock för långsamma, och missade den. Väl tillbaka efter flera timmars vandring, totalslocknade vi. Sov några timmar, innan vi vandrade neråt för berget.

Det var två roliga och slitsamma dagar fulla av alldeles för tidiga morgnar och trötta fötter. Det var fantastiskt att få vara ute i naturen ett par dagar!

Denna helg är det Dragon boat festival, vilket betyder att vi har en extra ledig dag på måndag. Sista långhelgen, och det sista riktiga resandet i Kina för min del. Ikväll tar jag och 4 vänner  tar ikväll nattåget till Hengyang. Målet för resan är Mt Hengshan. Planen är att vandra upp på natten, se soluppgången, och sedan vandra ner igen.

Vi har köpt tågbiljetten dit, vet att vi kommer anlända kl 04,05, men där slutar all information. Resten får vi helt enkelt försöka lösa på plats tillsammans med den kinesiska ordboken. Det blir nog en helg full med överraskningar!


Trevlig helg!


Josefin

Imorgon är det children’s day här i Kina och alla barn på vår skola är därför lediga. Inga barn i skolan att undervisa betyder, en ledig dag även för oss lärare! 3 lite större barn (Jag, Sharah och Pippa) kommer att spendera morgondagen i Asiens största vattenpark. Vad annars ska man göra när det är 35 grader och strålande sol?

Idag har, tack vare morgondagen, varit en mycket bra dag på jobbet. Det har varit massor av aktiviteter på skolan, bl.a. tävling i jympa dans (kan inte komma på något bättre ord för vad de gjorde.). Idag har vi därför inte behövt undervisa några lektioner. Utan har istället varit på kalas inne hos några kindergarten klasser och ätit tårta hela eftermiddagen.



Tävlingen håller på för fullt.





Josefin

Maten här i södra Kina är fantastisk (om du lyckas med din beställning vill säga)! Dessvärre kan jag inte säga detsamma när det kommer till vår skolmat. I matsalen serveras tre mål mat om dagen. Frukosten gav vi upp efter första morgonen (Nudlar kl 7,15 är ingen höjdare). Sakta men säkert började vi avstå från middagen. För ca 3 veckor sedan började våra lunchbesök också blir färre.

Till lunch och middag serveras huvudrätt, ris och soppa. Soppan fungerar som dryck till maten och består utav buljong och något mer. I soppan kan man hitta allt möjligt spännande. Idag fann jag en kycklingfot.

Huvudrätten kan vara precis vad som helst. Idag fick vi en blandning mellan kyckling, räkor, varm gurka och ananas…

Imorgon är det ”broccoli day”, något att se fram emot!

Jag hoppade utav glädje (bokstavligen) när hennes vän Andreas ringde på lördagseftermiddagen förra veckan och berättade att han och hans resekompis Johanna skulle komma dagen därpå. I fyra dagar stannde de i mitt lilla rum. Jag gjorde mitt bästa för att underhålla mina gäster med att ta runt dem på en massa kinesisk underhållning. Vi hann med KTV, vattenpark, massor av stark mat, tempel med lejondans, starbucks, massor utav gamla minnen och skratt.






Tack så hemskt mycket för att ni kom!



Josefin

Eftersom kineserna är buddister firas därför inte påsk. Jag bestämde mig därför att ha en kulturlektion lektion för mina elever med temat påsk. Vet egentligen inte hur mycket till "kulturlektion" det blev. Jag berättade hur mycket godis och ägg vi åt, plus visade några bilder på påskharen. Sedan målade vi påskägg...

Vi spenderade påskhelgen med att åka och hälsa på några vänner från TTC (teach and travel program). Kul att se hur de har det i deras stad. 


 










Josefin

Under en promenad igår kom fram till att jag känner mig lite som ett rådjur. Du vet att de finns där ute i skogen, men du ser dem inte så ofta. När de väl kommer fram tittar du på dem. Men på ett ganska försiktigt sätt och du säger ingenting, för du vill ju inte skrämma bort det. Har du en kamera till hands kanske du smyger upp den och tar en bild. Du vill dessutom inte att ditt barn ska missa detta tillfälle:

”Titta nu barn, det där är ett rådjur, just det, rååådjur.”
”Wow! Bambi!”

Som en utav få västerlänningar är stirrandet en del utav vardagen och något som man måste försöka acceptera. Vilket inte alltid är enkelt. Är jag ute själv får solglasögonen oftast följa med som ett slags skydd. Helst skulle jag vilja ha på mig dem i mataffären också, men tror dock att det skulle medföra fler blickar. Det som får mig att börja skratta lite, är när man möter folk, och de håller telefonen i en väldigt konstig hög vinkel för att skicka sms. Jag undrar vad de ska göra med bildern... "Jag har ute och gick idag, och titta vad jag såg!"







Josefin

De håller på och bygger om lite på vår skola. Jag beundrar denna mans uppfinnelserikedom:



En bit kartong och solglasögon, vad mer behöver man?





Josefin